Stress är en biologisk och fysiologisk respons som sätts igång när vi upplever hot som vi känner vi inte har resurser att hantera.
För att förstå stress responsen kan vi fundera vilken roll känslor spelar i vårt liv. Många av oss kanske skulle föredra att fokusera på vår förmåga att resonera logiskt i stället för att styras av våra ibland så störande känslor, men känslor har ett viktigt syfte. Våra mest grundläggande känslor som rädsla, ilska eller avsky är budbärare som skall rädda oss, hjälpa oss att tillgodose våra behov och hjälpa oss att överleva. Det vore farligt för vår överlevnad att inte kunna identifiera hot, så hjärnan bearbetar information från sensoriska system i vår mest primitiva och reaktiva del av hjärnan först, vår överlevnads hjärna (reptilhjärnan). Dessa områden i hjärnan kontrollerar instinktivt utan att tänka mycket. Den här mer primitiva delen av hjärnan kommunicerar med resten av hjärnan och skickar signaler i vår kropp genom det som vi har svårt att ignorera – genom starka känslor och symptom.
Fight & Flight Respons
Fight or Flight responsen är en fysiologisk stressreaktion som triggas igång när vi känner stark rädsla. Reagera med rädsla är normalt när vi upplever fara eller hot. Rädslan är också nära besläktad med det vi kallar ångest. Genom fight or flight respons mobiliseras våra resurser för en lämplig åtgärd: kämpa eller fly för livet.
Således är det viktigt att se det som en normal respons, men en sådan som kan bli triggad allt för ofta av saker/situationer som vi kan uppleva som hotfulla för oss.
Livet idag handlar inte så mycket om att slåss eller fly rovdjur. Fight or flight respons var designad för att hjälpa oss att överleva, men i dagens moderna värld triggas den igång av mycket mer komplexa och subtila saker – inombords hot i form av oro.
Oron över att pengarna kanske inte räcker till; rädslan av att vara otillräcklig själv; prestationsångest eller rädsla inför presentation, jobbintervju, eller en social situation triggar stressresponsen igång i vår kropp och vi upplever ett helt spektrum av starka fysiska symptom designade för tillfälliga förändringar i kroppen för att få en snabb fysisk reaktion.
Stressfaktorer kan vara ett prov, skilsmässa, döden av någon man älskar, flyttning till ett nytt hem, arbetslöshet.
Vad händer i kroppen vid stress?
Hypotalamus aktiverar binjuremärgen som producerar adrenalin för att driva på stressresponsen. Adrenalin leder till stimulering av det sympatiska nervsystemet (Fight & Flight) och minskar aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet som bäddar för Rest & Digest. Adrenalin leder till förändringar i systemet som minskning av matsmältningsfunktion och aktivering av den muskeleskeletala systemet (svettningar, puls, blodtryck).
Hjärtfrekvensen stiger, blodet pumpas till muskler som spänner sig mer nu för aktivitet; blodtrycket stiger, lever bryter frenetiskt glukosen för att frigöra mer energi till musklerna, andningen blir mer intensiv för att få mer syre till blodet, och personens vakenhet och uppmärksamhet stiger.
Samtidigt sker det en avsevärd minskning av aktivitet i vissa organsystem:
Matsmältningen blir långsammare eller stannar helt. Aktiviteten i magsäcken och tunntarmen minskar. Man kan känna illamående eller kan även kräkas ; Blodkärlen i salivkörtlar drar ihop sig och munnen känns torr. Njurarna, tjocktarmen och urinblåsan arbetar för att kasta ut ”belastningen” – vi vill gå på toa. Immunsystemets reaktion försvagas och vi blir mer känsliga och mottagliga för infektioner. Nu är hela kroppen involverad.
Så snart ”hotet” är över, tar det parasympatiska nervsystemet kontroll igen och för kroppen tillbaka till ett balanserat tillstånd. Det finns inga skadliga effekter av kortvariga stressreaktioner, de fungerar som en sund överlevnadsmekanism i evolutionskontext. Parasympatiska nervsystemet ansvarar för Rest & Digest mode i kroppen, vilket är med andra ord innebär mer blod till bukorgan för deras optimala arbete, ett avslappnat vilotillstånd i hela kroppen när självläkning kan ske.
Problemet uppstår om kroppen inte återgår till ett balanserat tillstånd utan stannar kvar i stressresponsen som nu övergår till en långvarig stress. Den naturliga självläkningsförmåga är kraftigt nedsatt då och toxiner börjar samlas i kroppen.
Hur kan man hjälpa kroppen att finna balansen igen?..
fortsättning följer…
